Ensamtid, vad gör man?
Jag är inte kapabel till att vara ensam. Ett tag trodde jag att det måste vara fel på mig! Folk lovordar att ensamtid är underbart och styrkande! Men här sitter jag med obehag i mag-gropen och känner mig allmänt övergiven. Vad gör man liksom med sig själv?
Som jag säger högt för mig själv många gånger om dagen; - jag är ett flockdjur! (jag låtsas att djuren nickar med varje gång)
Ni som inte hängt med, så är det så att min kära man inte är hemma om veckorna, då han ligger ute i jobbet, i Göteborg, vilket medför att jag är hemma. Jag är ju timanställd, vid behov, så det blir ju vissa, läs många, dagar hemma.
Så nu sitter jag här och funderar om ensamtid verkligen är så bra som alla säger. Ja, ni vet när de gamle lägger huvudet på sned och säger; ja men tid ifrån varandra är nyttigt, förstår du!
NÄ! Jag förstår inte! Vad är det som är roligt med att sitta i soffan, ensam en hel kväll sultandes på sin katt och har ångest för att lägga sig i en kall säng, vars jag tror ska äta upp mig?
Jag är avundsjuk på de människor som älskar egentid och är duktiga på att ta hand om sig själva! De flesta säger till mig att det blir bättre med tiden och att man lär sig att uppskatta egentid, att det är något man faktiskt måste kunna! Men jag är dålig på det och i detta ämne anser jag att övning INTE ger färdighet, då jag blir mer och mer desperat efter mänsklig värme ju längre tiden går! Funderar starkt på att dela sängplats med hunden i hans säng inatt!
I ena stund känner jag mig övermäktig att jag gjort ALLTING själv och är så jävla bra! För att i nästa stund använda katten som näsduk och dränka mig i gråt-snor!
Jo, så ligger det till! Tyck att jag är patetisk om ni vill, det gör jag!
Här kommer en för- och nackdelar lista á la Emma:
Fördelar:
- Jag får diska när jag vill (eller snarare inte diska när jag inte vill!) underbart!
- Jag kan sitta på toa och surfa på mobilen hur länge jag vill! Och skaffa toalettringsavtryck
- Jag kan bläckfiska mig omkring i hela sängen om nätterna (och morgnarna)
- + sno alla kuddar i sängen och hela täcket
- Sexet är ännu bättre (när han väl är hemma alltså)
Nackdelar:
- Jag måste sova med strumpor på för att jag inte har någon varm gump att värma dem mot!
- Jag har ingen som säger till mig när jag ska äta och vad jag ska äta
- Jag måste gå ut med hunden varje gång han gnäller
- Att sitta i soffan ensam om kvällarna SUGER, även om jag kan titta på vad jag vill!
- Ofta är gubben trött när han kommer hem och somnar i soffan
- Laga mat till 1 person är tråkigt, för då finns det ingen som kan äta mina undebara, masterchef-maträtter!
- Det tar lång tid att värma upp sängen
- Att underhålla sig själv är inte så roligt som man kan tro
- Det finns ingen som diskar!
- Jag kommer på mig själv med att prata högt med mig själv och djuren.
Här fick jag också förslag av min kära mor (som förresten tänker köpa en uppblåsbar man till mig) om vad jag ska göra när jag är ensam:
Diska(nej!), lägga passians, läsa bok, baka, damma, knyppla, klädnypemodeller, leka följa John med djuren, räkna katthår i soffan, klättra i katt-trädet, räkna hur många varv en glödlampa behövs skruvas(vet jag redan), plocka grus med pincett, trimma katten, fluffa hunden, måla krigsmålningar, virka muffvärmare, anlägga skägg eller leka inte nudda golv eller hela havet stormar.
Jag lovar att börja bocka av denna lista med en gång mamma!
Har ni några bra knep och/eller förslag för att stå ut med sig själv, så är ni varm välkomna med dessa!
♔ Carina
När jag var singel så lagade jag mat till 3-4 personer.
sen fryste jag in resten.
Vi kan ta köttfärssås som ett exempel.
Jag lagade köttfärssås till 3-4 personer åt upp för en person.
Sen stoppade jag de andra i olika påsar frysen. :)
Vad bara sen och ta fram och tina.
