emmagalen.blogg.se

Jag jobbade som vaktmästarvikarie nio månader i sträck och blev sedan en månad tillbaka arbetslös då de inte behövde mig mer. Eller nu är jag vikarie vid behov, de ringer alltså in mig när de behöver mig.

Nu när jag kom tillbaka efter en månad började jag verkligen fundera på hur jag blir bemött och behandlad, både av kollegor och arbetskamrater. Något jag inte tänkte på innan.

Men idag slog det mig hur mycket mitt utseende och kön spelar roll i detta arbete, och jag blir lite mörkrädd.

För det första är det så att det är cirka 25 anställda varav 6 kvinnor och resten män (3 kvinnor på kontoret, två som vaktmästare och så jag som vaktmästarvikarie)

Det är så att som tjej på denna arbetsplats bland dessa karlar måste du vara tuff, tåla skit, snusk och även ibland mer fysiskt. Det gäller att vara rapp i käften, ha skinn på näsan och inte ta illa upp. Annars passar man inte in eller så får man inte respekt!

Allt anspelar i stort sett på sex, framför allt mot mig då jag är ung, blond, liten tjej. Det kan handla om vem jag ska sitta i knä hos, hur många jag legat med eller att jag ska få en riktig omgång.

Jag är tuff och skämtar alltid tillbaka (har ju faktiskt tyckt att det är rätt roligt) men idag slog dig mig hur trött jag var på att bli behandlad olikt alla andra just på grund av mitt kön. Dock vet jag att jag har stor respekt hos killarna på jobbet när det gäller arbetet! Men visst hände det i början att även dem la huvudet på sne och frågade om det verkligen är så att jag ska göra den uppgiften m.m. Om jag inte ska låta någon annan göra det eller liknande. Det gör mig förbannad!

Jag kan ta att de skämtar om hur liten rumpa jag har, men jag kan inte sluta ta illa upp när någon ifrågasätter min förmåga att utföra ett jobb just för att jag är en liten, blond tjej!

Men värst är nog de (flesta) manliga hyresgästerna. För att förklara så ni förstår mitt jobb är det så att jag tar emot felanmälningar från hyresgäster som ringer mig, när jag vikarierar för någon(oftast manlig vaktmästare). Jag gör allt från rensa avlopp, byta duschblandare till att sätta eluttag eller lysrör.

När den manlige hyresgästen ringer frågas det i stort sett alltid efter den "riktige" vaktmästaren, oftast just för att jag har en kvinnlig röst och de tror de har hamnat på kontoret. Jag svarar alltid att det är JAG, men nästan alltid säger de att de ringer upp när den andra vaktmästaren är tillbaka. Annars kan de låta mig fixa deras problem när de väl förstått att jag kan fixa det och står lite skamset och tittar på mig när jag med lätthet fixar problemet.

Det som märkt är just att det är männen som har svårt med att jag är kvinna. De kvinnliga hyresgästerna verkar inte bry sig så mycket om vem som byter glödlampa eller inte.

(Dessutom är det för mig jättestor skillnad att vara vikarie på de områdena där en kvinna är ordinarie blodvärd! Ingen ifrågasätter min kunskap på samma sätt, vare sig snoppar eller snippor!)

En speciell händelse jag minns extra väl är när en äldre herre ringer och förklarar att hans spis inte fungerar. Han under om vi kan skicka någon. När jag säger att jag är vaktmästaren och kan komma och kolla på spisen så svarar han; -Du får nog ta med en elektriker för detta tror jag inte att du klarar själv, lille vän!

Jag säger då; - jag kommer direkt!

När jag väl är där upprepar han igen att spisen är väldigt sönder(att den typ är omöjlig att laga)

Jag går fram till spisjäveln, tittar på den, tittar på honom, stänger av barnspärren på spisen och går. Jag kunde höra hur han skämdes.

Varför har så många män problem med en kvinna i ett manligt yrke? Vad spelet det för roll om en liten, blond tjej kommer och lagar din spis, avlopp, brandvarnare, lampa, lysrör, kylskåp eller va fan som helst? Varför skulle jag inte kunna utföra ett sådant arbete lika bra som en med snopp? Varför ska jag behöva höra om hårda dolmar, min stjärt och om vem som ska "jaga min mus" varje rast?

Jag har en snippa, du har en snopp.
Men även jag kan byta propp!

Jag är kvinna, du är man.
Men även JAG kan!!